Swedish independent label for jazz and improvised music

• Sök
• English

• Hem
• Skivor
• Om Kopasetic
• Artister
• Aktuellt
• Kalendarium
• Entranet
• Länkar
• Kontakt

David´s Angels: Substar

David's Angels är:
Sofie Norling - sång
Maggi Olin - piano, Fender Rhodes, orgel
David Carlsson - elbas
Michala Østergaard-Nielsen - trummor, percussion
Special appearance: Ingrid Jensen - trumpet, flygelhorn och effekter

Titlar:

1. My new me
2. Falling
3. Substar
4. Ambition
5. Stay for a while
6. Too much
7. Faceless
8. Closer

All musik av Sofie Norling utom My new me och Substar av Maggi Olin och Stay for a while av Torben Waldorff. All text av Sofie Norling.

Inspelad av David Carlsson i Gula Studion i Malmö 1-2 juni 2009. Mixad och mastrad av David Carlsson och Maggi Olin. CDmaster av Krister Funder på Stagetech AB. Coverdesign av Max Lindquist. Producerad av David's Angels.

Pressröster:

"Sofie Norlings ljusa stämma svävar vackert över musiken, men flätas också in i det instrumentala när musiken intensifieras. Och i hennes glasklara frasering framträder varje ord i naken, men absolut integritet. Tendensen understryks av texternas ordknapphet, deras radikalt avskalade karaktär där varje ord bär fram ett fördjupat känslouttryck.
Även den ordlösa sången skapar sådana verbala ekvivalenser.
   Den starka inriktningen på sången och lyrken semantiserar också det instrumentala. David Carlssons stråkdrag över basen ger en ödestyngd stämning, Michala Østergaard-Nielsen spelar lika mycket seriellt som rytmiskt på sina slagverk, och Maggi Olins fender rhodes skapar en säreget undflyende rymdkänsla trots funkrytmerna. Allt bildar en suggestiv väv, där även mellanrummen laddas av betydelse- eller sliter isär när lyriken uttrycker uppbrott och förlust. Ingrid Jensens mjukt sordinerade trumpet fyller känsligt ut gruppens säregna ljudlandskap i några spår, men får också en disharmoniskt sönderslitande roll i några suveränt inlagda hardbopfraser. David's Angels skapar en förtätad musik, där varje del är nödvändig, där allt integreras men också bär
fram sin egen expressivitet. Det är utsökt musik."
- Magnus Eriksson/Lira

"David's Angels debutplatta är en väldigt enhetlig produkt. Från cd-konvulutets formgivning till skivans innehåll. Man märker att bandet har jobbat extra mycket med att få till den stämning som går igen på hela skivan. Soundet är avskalat och svävande. Delayig trumpet, dämpat rhodes-piano, lågfrekventa effekter. Sofie Norlings stämma passar detta sound. Med sin rika och egensinniga röst ramar hon in sina suggestiva texter. Öppna texter, som kan tolkas på flera sätt. Fraseringen är fantastisk. Varje stavelse får en varsam behandling. I ett lungt tempo och på ett nyfiket sätt betas allt av. Detta är ett vältempererat album med en rofylld och finstämd dynamik." - Leonard Goldberg/Orkesterjournalen


"David's Angels gör drömsk, långsam, svävande och bitvis vemodig musik, ovanligt nog med en röst (Sofie Norling) som ankare och riktningsvisare. "Substar"  känns samtidigt som en klart kollektiv produktion, där alla mycket medvetet samverkar för att få den rätta balansen mellan klangerna och slagen i de luftiga byggena. Sofie Norling jobbar avspänt och skapar en intim, förtätad stämning. Ingrid Jensen gästtrumpet gör smakfulla inpass."
- Alexander Agrell/Sydsvenskan


"Mestadels stilla, reflekterande och vacker musik av en kvartett som
med Substar gör debut i skivbranschen.  En klockren röst möter ett stämningsfullt elpianospel, kompletteras med en sökande bas och effektivt men ganska glest trumspel. Till ljudbilden hör också en elförstärkt trumpet som hanteras av Ingrid Jensen. Sofie Norlings sång spänner över skilda stilar, man kan höra spår av både Ella Fitzgerald, Sidsel Endresen och Nico men mest är hon sig själv. Sofie har också skrivit fem av de åtta låtarna. Fina melodier och texter som tål att höras mer än en gång." - PO Åstrand/Smålandsposten, 4/5


"Jazzmusik kan uppvisa många ansikten. Den kan vara tuff och ruffig men den också vara närmast skir och spröd. Sångerskan Sofie Norling är ett exempel på det senare när hon med sin röst glider fram i nästan drömska stämningar färgade av vemod och sorg. Popinfluenserna är påfallande i musiken och sångtexterna är koncisa med poetisk klang."
 - Uno Ohlsson/Norrköpings Tidningar


"Substar är en CD med musik från ett gränsland. Vacker musik från en film som inte spelats in. Det är så mycket och ändå inte. Musik som är änglalik för att snabbt bli brutal. Mycket av CD:ns kvaliteter står sångerskan Sofie Norling för. Hon har en röst som passar texterna och musiken och får till det där suggestiva som gör den här skivan till något speciellt. Det är förvisso en hel del brutalitet i musiken, men den känns ändå avslappnande och kontemplativ. Det ä lätt att sjunka ner djupare i soffan och bara njuta med slutna ögon och David`s Angels svävande i rummet." - Lennart Götesson/Dalademokraten


"Substar är en vacker och i grunden vemodig men lika fullt välgörande platta om livets bergochdalbana. Gruppen bjuder på samtida jazz skriven av Sofie Norling själv och av Maggi Olin (klaviatur) som ingår i gruppen.
Plattans poetiska stämning och det speciella soundet bärs såväl av Sofie Norlings vackra omfångsrika röst som gruppens suggestiva samspel. Musikaliskt är det jazz som ibland gifter sig med pop men oftare med experimentellt sökande ljudklanger som dock aldrig tappar bort den röda tråden. Väldigt njutbart."
- Stefan Nilsson/Nerikes Allehanda

"Sårbar närhet i mörka texter. 25-åriga Sofie Norling från Söderhamn har en udda, ljus, sårbar röst någonstans mellan Björk och Josefine Cronholm, som håller kvar intresset när debutskivan rör sig från lyriska sånger mot ett mörkare, gnisslande ljudlandskap med frijazzinslag. Norlings korta texter om segregation, stress och sorg kommer nära till danskan Michala Østergaard-Nielsens avskalade trumkomp, men låtarna kan växa i energi genom en ordlös improvisation följd av medkompositören Maggi Olin på rhodes/elpiano som i Faceless eller få rymd när gästtrumpetaren Ingrid Jensen trampar på effektpedalen i Too much."  - Martin Erlandsson/Hallands Nyheter


"Det finns onekligen en stor dos originalitet i den här gruppens musik. Maggi Olins klaviaturer är alltid roliga och spännande att höra. Men huvudrollen har Sofie Norling, som står för alla kompositionerna och som sjunger fram dem på ett mycket personligt, intimt sätt."
- Bo Levander/Jönköpingsposten

"Här är det i första hand Sofie Norlings verk som spelas, vacker musik som stämmer till eftertanke, och texter om relationer och om att släppa överdrivna krav på sig själv. Musiken är melodiös och tillgänglig, om än inte uppbyggd i traditionellt sångformat. Den domineras av kontemplation och klanger, ofta understrukna av gästande Ingrid Jensen och hennes effektförsedda trumpet. Blåset blandar sig fint med Sofie Norlings röst, som har ett rikt uttryck och som bjuder på stora möjligheter. "- Olle Hernegren/Nya Wermlandstidningen

"It is a beautiful eight song-cycle focused on troubled relationship—belonging, sorrow and letting go—that travels into a deeply emotional and sonic journey. Norling has a clear, warm, angel-like voice that can soar into the upper registers, and always suggests close intimacy. Olin, together with Danish drummer Michala Østergaard-Nielsen, electric bassist David Carlsson and guest trumpeter Ingrid Jensen embrace and stress Norling vocal qualities with a soft and gentle base that assists the singer in exploring the various shades and colors of her feelings. This melodic envelope assists Norling in delivering her sober and painful insights about love gone wrong.
In the opener, "My new me," she concludes with the heartbreaking observation: "I cut off my old load," and, as Jensen joins in, the melody becomes distorted to reflect the turbulent breakup. The slow, rhythmic "Falling" reflects Norling's conflicting emotions about falling in love too hastily, and the ensuing regrets. Norling manages to summarize formative life-experiences such as loss and letting go of a love in few short and haunting sentences on "Substar," and on the most beautiful and sad "Ambition." Olin, Østergaard-Nielsen and Carlsson's minimal, ripple-like touches only emphasize the restrained drama in Norling's vocal delivery.
All are inventive musicians: Olin with her hypnotic, melodic framework; Carlsson with distorted guitar effects on his bass guitar; Østergaard-Nielsen with dynamic brushes work; and Jensen with her distant, muted trumpet. Both "Stay for a while," with its strong melody from composer/guitarist Torben Waldorff, and "Too much" reflect the beginning of the letting go process. Norling concludes this impressive journey with the dissonant "Faceless," where she regains confidence in herself, and mourns the new, almost physical distance from her former partner on "Closer." - Eyal Hareuveni/All About Jazz


"Norling's bewitching voice is the pulsing, trembling heart of the music on Substar. Its first track, My New Me (a haunting Olin composition with words -- and dark, abstract scatting -- by Norling) Jensen's muted, processed horn adds more mystery and contemporary feeling.
Indeed, the disc's eight tracks are rich in evocative timbres and sounds. Olin plays mostly Fender Rhodes to contribute bell-like chords that hang in the air, but she adds piano and organ as needed. More often than not, Jensen runs her horns through electronic gear. Drummer Østergård Nielsen projects a decidedly naive vibe -- it sounds as if she's playing not only drums but also "found" instruments. At the same time, much of the disc projects minor-key melancholy, although there are variations on that larger vibe, from the trippy, staccato playfulness of Falling to the rumbling urgency of Ambition. The highlight for me is the pristine track Stay For A While." - Peter Hum/Ottawa Citizen jazzblog.ca


"Trumpeter Ingrid Jensen guests on this fantastic CD from Sweden... composer/pianist Maggi Olin and vocalist Sofie Norling create feelings that bring on nostalgia attacks for me... that's not a "bad" thing, either... truly talented players who are able to use music to help the listener focus in on feelings.  In fact, the world definitely needs more music like this... there's no rushing here, both the vocals and the instruments are in no hurry, & before the title track is done, you'll experience some rushes of emotion, either as Déjà Vu, or concerns for the future (of us, of our planet & of the universe in general).  Just check out the lead-in track, My new me to hear what I'm talking about... this music is cosmic in scope... certainly not "background music" (for any party I've been to, anyway)... the vocal on this one makes it worth the purchase of the CD, to be sure.  The favorite track (for my ears) was Stay for a while every player is right "in touch" with the singer, and the recording is crystal-clear.  This one gets a MOST HIGHLY RECOMMENDED from me, with an "EQ" (energy quotient) rating of 4.98 (nearly impossible for a vocal CD to get here - yes, they're that good)." - Rotcod Zzaj/zzaj.freehostia.com


"Det bliver rigtigt spændende i kraft af et stærkt fortættet, musikalsk team der ikke opfører sig forudsigeligt. Maggi Olin på minimalistisk Rhodes, David Carlsson på elbas - der også stryges på - med en lyd der smager af rørforstærker og en anden tid. Danske Michala Østergaard-Nielsen på sprællende trommer og percussion, med en sikker fornemmelse for rytmen og væsenet i musikken. Ingrid Jensen er med som gæstetrompetist på en række numre, hvor hun tilføjer rumlig trompet med effekter i Palle Mikkelborg-stilen. David's Angels er et godt eksempel på, at man godt kan bruge elementer fra den eksperimenterende jazz i et band der lever og ånder af rytme og puls. Sofie Norling's englestemme svæver over bandet som et ekstra instrument. Ikke at hun overhovedet lyder som en saxofon, der er dog alligevel en ånd med smag af mæssing i hendes tilgang til sangmaterialet. Fascinerende og tillokkende."
- Niels Overgård/Jazznyt.blogspot.com


"David's Angels er et godt eksempel på selskabets (Kopasetic) evne
til at kombinere avantgardistiske eksperimenter med en umiddelbar melodisk tilgængelighed. I spidsen for projektet står den indtagende sangerinde Sofie Norling, hvis stemme til tider kan minde om en mere jazzet udgave af Portisheads Beth Gibbons. Der er en skrøbelighed og en smerte tilstede i Norlings vokal, der løfter hende over mængden af tekniske divaer uden noget på hjerte. Lyrikken skærer ofte ind til benet, som når Norling med spøgelsesagtig vokal synger Ease me now i nummeret Ambition. De flydende musikalske strukturer, der omgiver hende, er bygget op omkring Maggi Olins vekslende brug af Rhodes, klaver og orgel. Trommerne og bassen skifter mellem impressionistiske passager og underspillede grooves, mens den roste trompetist Ingrid Jensen tilføjer sin lyriske sound, badet i elektroniske effekter. Substar er moderne, abstrakt kammerjazz fyldt med nærhimmelsk skønhed."
- Jakob Bækgaard/geiger.dk

"Nå er vi over i David Sylvian-land. Det er sårt. «Helt på kanten av åoverleve», synes å ha vært oppskriften for den konstante studiotilværelse. For dette er englene sine!  Og nå skal ikke dette med engler oppfattes altfor bokstavelig, for dette er ikke akkurat «lyset». Tvert imot –det meste er temmelig dystert prega. Komposisjonene går langs lange linjer, totalt uten nærvær av et formular a la vers – refreng – vers. Med en kvinnelig vokalist i sentrum faller det naturlig å sammenlikne med kvinnelige kolleger. Det er ikke så enkelt, men om du tenker deg Kristin Asbjørnsen og Björk, i et musikalsk landskap helt og holdent uten fast beat – da er du i det minsteet stykke på vei. Adskillig lenger «ute», mye mindre «pop», enn for eksempel Kirsti Huke og Tore Brunborg i Scent of Soil. Men som vokalist har Sofie Norling stort spenn – tidvis synger hun som Radka Toneff, tidvis som Kate Bush. Bandet funker, med keyboardisten Maggi Olin hele tida sentralt plassert– uten at noen av musikantene glimrer. Men som band betrakta, henger David’s Angels godt sammen...Melodiene er gjennomgående lekre, uten å innby til allsang. " - Arild Rønsen/jazznytt.no


"Sofie Norlings röst  är både änglalik och djävulsk, någonstans mellan Grace, Nico och Björk  Även om texterna är allt annat än glasklara, och klangen är sammetslen, mjuk, varm och intim, så använder Norling även de extrema registren, ibland en märklig sorts scat, men framför allt är hennes röst alltid genomsyrad av vibrationer, av skälvningar och av små dissonanser som håller upplevelsen fri från glättighet och ytlighet. Väsentligt för att plocka fram kontrasterna och understryka Norlings vokala krusningar är Maggi Olins klaviaturer (framför allt Fender Rhodes). Som favoriserad samtalspartner skapar hon ett klädsamt djup, vare sig det drar åt rock, minimalism eller elegant avantgardism. Rytmsektionen är även den utsökt, där David Carlssons vintage-elbas, ibland spelad med stråke, skapar intressanta gitarreffekter medan Michala Ostergaard-Nielsens slagverk förser den i övrigt vagt rytmiserade musiken med en viktig dynamisk drivkraft. Detta verk som växer för varje lyssning, utsmyckas i vissa titlar av bidrag från den etablerade trumpetaren Ingrid Jensen, som genom "Davisistiska" penseldrag lyser upp scenen med smärtsamt vackra toner."
- Vincenzo Roggero/italia.allaboutjazz

"Deras musik påminner mig om sorg och mjukhet, en önskan att skapa  en nära, intim kontakt med lyssnaren. Låtarna talar om kärlek, sorg, rädsla för förlust och viljan att uppleva känslan av samhörighet. My new me och Falling är långsamma, enkla, emotionella kärlekssånger."
 - Jouko Kirstilä/jazzrytmit.com

”Duktiga skandinaviska sångerskor måste inte nödvändigtvis komma från Norge! Det bevisar David’s Angels på CDn ”Substar” med den faktiskt änglalikt sjungande Sofie Norling, som absolut har superstar-kvalitet.”- Rainer Bratfisch/Jazz Podium (DE)

"From the land that brought you suicide, death metal and downer image laden films come some new arty death jazz where it takes developed chops, pares them down with minimalism and gives you something to revel in for those down time times.  Haunting stuff that is sure to haunt you when you least expect it." - Chris Spector/Midwest Records (US)

"The singer and composer Sofie Norling has written all the tracks. So everything revolves around her voice. The songs build more of an atmospheric quality, rather than melodies in the foreground, but sometimes shines through a pop flair. Especially in the instrumental passages, the accompanying musicians allow more experimental sounds of small eruptions from the pleasing tapestry of sound and then have a technical sophistication hinted that lets the vocals of Norling far behind. David's Angels play polyhedral, atmospheric jazz without borrowing from soul and funk. - Michael Freerix/Jazzdimensions.de

"It is not a mistake, her voice really is an instrument. It’s not just about Norling sometimes switching from traditional vocal to scat. Sofie, as a real instrumentalist, handles all the range of her voice, from low to the highest notes and vice versa. At the same time David’s Angels
create very grim, tense but emotional atmosphere with their music. This impression is also created by lyrics about people’s emotions, sound effects, keyboard plays and hypnotic rhythm of bass and drums supporting Norling’s voice. The band’s music is based on the minimalism principles but also includes improvisation. I’d rather call their style emo-jazz, meaning the famous music style which gave the name to one of the teenager’s subcultures."
- Leonid Auskern/Jazz-Quadrat Magazine (Belarus)